Wellans Kennel

Det känns nästan som om det är lite vår i luften. Det är alltid lika underbart när man känner att
mörkret börjar ge vika och dagarna blir ljusare.
I morse när jag kom hem efter att ha jobbat natt så sken solen och fåglarna
kvittrade. Nästan svårt att kunna krypa ner i sängen, men med ett fönster på glänt så sov jag
så gott, så gott.



Ett vår tecken för mej det är att få hänga tvätt ute igen.
Idag torkade det bra, får eftertorka lite inne bara.

 

Postlådan och lyktan börjar att töa fram.
Så även "skrot bilarna" :)



Randiga Rutan tycker det är toppen att vara med ute i solen!

Annars tragglar vi på med våran läxa Pralin och jag.
Här om dagen hade hon aldrig hört ordet sitt...
Men det var nog tillfälligt den dagen för nu har hon förstått vad
det betyder. Att man ska sitta på rumpan, inte vinka ,snurra eller ligga.
Att hon provar allt annat beror förstås på att hennes matte inte klarat av
att lära henne de olika kommado orden.
Men det ska nog gå det också hoppas jag. ;)

Ser fram emot att få åka och träna i morgon igen. Vi kanske inte klarar hela läxan, men iallafall "haka i hand"
Platsliggning och fot förflyttningar kan bli lite värre.
 Men som Marita säjer -Vi är ju där för att lära oss!

Det är så skönt att man har snälla kompisar som ställer upp för en. Ja, och en hel familj också naturligtvis.
I morgon är jag på utbildning hela dagen. Då tar mormor hand om Coccos och vilddjuret Pralin.
Russin hon är på hälsohem och äter Frolic och får all uppmärksamhet hon kan begära
hos Gunnel och P-O. Hon sover där i natt, så vi får se om Pralin kan sova utan mamma.
Jo då det kan hon, det vet jag.

Nej dax att försöka hitta en uniform att ha på sig i morgon.